Nationellt OVK-register — vad Boverket har föreslagit

Det finns i dag inget nationellt register över OVK. Vill du veta om en byggnad har en giltig ventilationskontroll får du fråga ägaren, läsa intyget i trapphuset eller vända dig till kommunens byggnadsnämnd. Boverket har i rapporten Digitalisering av obligatorisk ventilationskontroll — Förstudie (rapport 2023:5) föreslagit att ett sådant register inrättas på statlig nivå, med Boverket som registerhållande myndighet och funktionskontrollanterna som de som i första hand håller uppgifterna aktuella.

Vad förslaget innebär

Förstudien pekar ut de fördelar som följer av att OVK-uppgifter hanteras digitalt och samlat i stället för som fristående dokument hos varje ägare. Boverket ser betydande nytta i ett bättre samspel mellan aktörerna i OVK-systemet — kontrollanter, byggnadsägare och kommunernas tillsyn.

Det som skulle förändras rent praktiskt:

I dag	Med ett nationellt register
Uppgiften finns i ett protokoll hos ägaren	Uppgiften finns hos en myndighet och kan slås upp
Kommunens tillsyn börjar med att fråga ägaren vad som gjorts	Tillsynen kan utgå från registret
Köpare och hyresgäster ser bara intyget i trapphuset	Statusen går att kontrollera oberoende av ägaren
Nästa besiktningsdatum räknas fram lokalt, olika hos alla	Datumet kan härledas på ett enhetligt sätt

Det är ett förslag, inte gällande rätt. Tills något annat beslutas gäller reglerna som de är: ägaren ansvarar för att kontrollen utförs i tid, för att intyget anslås och för att kunna visa upp protokollet. Vi vet inte om, när eller i vilken form ett register införs, och den som säger sig veta det gissar.

Finns det något nationellt register där man kan se en byggnads OVK-status?

Nej, inte i dag. För energideklarationer finns ett nationellt register hos Boverket, men OVK har ingen motsvarighet — det är just den skillnaden Boverkets förstudie tar upp. Vill du kontrollera en byggnads OVK-status får du begära protokollet av ägaren eller kontakta byggnadsnämnden i kommunen, som är tillsynsmyndighet och kan ha handlingar i ärendet. Vid en fastighetsaffär är det en uppgift att efterfråga i due diligence, inte en uppgift som går att slå upp.

Varför frågan är svårare än den låter

Ett register är bara så bra som inflödet, och inflödet är i dag tusentals besiktningsföretag som producerar protokoll i lika många layouter — från strukturerade webbprotokoll till inskannat papper. Att gå från det till enhetliga uppgifter är det verkliga arbetet, inte databasen.

Vi arbetar med samma problem från andra hållet, på enskilda ägares bestånd, och två observationer ur vårt eget arbete säger något om svårighetsgraden:

• Ett protokoll sattes i karantän i stället för att lagras därför att intygsutgivaren inte gick att fastställa. Uppgiften saknades i dokumentet, och att fylla i den hade varit en gissning.
• Ett annat karantänsattes därför att det angivna nästa besiktningsdatumet låg sex år fram för ett FTX-system, som enligt BFS 2011:16 har tre år. Någon av uppgifterna var fel, och vilken det var kan bara en människa avgöra.

Bägge fallen är triviala att missa och omöjliga att upptäcka i efterhand om systemet lagrar först och frågar sedan. Det är därför vi hellre stoppar ett dokument än lagrar ett felaktigt lagdatum — principen beskrivs i OVK-hanteringen.

Vad du bör göra tills vidare

Ingenting av det här ändrar din skyldighet. Det som gäller är fortfarande:

• Håll reda på nästa besiktningsdatum per byggnad — se intervalltabellen.
• Anslå intyget — se anslagskravet.
• Ha protokollen åtkomliga när tillsynen frågar — se tillsyn och föreläggande.

Skulle ett nationellt register komma blir den som redan har strukturerade uppgifter per byggnad den som har minst arbete framför sig. Men det är ett argument för ordning, inte ett skäl att köpa ett system i dag på förhand.