Radon i fastigheten — mätkrav, referensvärde och ansvar

Referensvärdet för radon i bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde är 200 becquerel per kubikmeter som årsmedelvärde, angivet i strålskyddsförordningen. Som fastighetsägare ansvarar du enligt miljöbalken 9 kap. 9 § för att halterna i dina bostäder inte överskrider det värdet, för att mätningen blir gjord och för att den bekostas. Tillsynsmyndighet är kommunens miljönämnd.

Referensvärde, inte gränsvärde

Skillnaden är verklig och används felaktigt hela tiden. Ett gränsvärde är en nivå som inte får överskridas. Ett referensvärde är en nivå som inte bör överskridas och som utlöser krav på åtgärder när den gör det. I praktiken: överskrids 200 Bq/m³ i en bostad ska du utreda och åtgärda, och miljönämnden kan förelägga dig att göra det.

Värdet avser årsmedelvärde, inte ett momentanvärde. Radonhalten varierar kraftigt över dygnet och året med temperatur, vind och ventilation, och det är därför en korttidsmätning aldrig kan användas som beslutsunderlag.

Så mäts radon — mätsäsong och mättid

Krav	Vad som gäller
Mätperiod	1 oktober–30 april (eldningssäsongen)
Mättid	Minst 60 dagar, gärna längre
Metod	Spårfilmsdosor för långtidsmätning, ackrediterat laboratorium
Resultat	Årsmedelvärde per mätt utrymme

Konsekvensen av mätsäsongen är planeringsmässig: missar du perioden får du vänta ett halvår. En radonmätning som beställs i maj ger inget användbart resultat förrän efter årsskiftet. Det är den enda av fastighetsägarens kontroller som har ett fönster i kalendern snarare än ett intervall — se årskalendern.

Hur många lägenheter måste man mäta radon i — alla?

Nej. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning ska mätning göras i alla lägenheter med markkontakt — alltså de som ligger direkt på platta eller ovanför krypgrund — samt i minst en lägenhet per våningsplan högre upp. Sammantaget ska mätningarna omfatta minst 20 procent av lägenheterna i byggnadsdelen, där en byggnadsdel är den del som har eget ventilationssystem. Har byggnaden flera ventilationssystem gäller alltså tjugoprocentsregeln per del, inte per hus. Urvalet är inte ett stickprov i statistisk mening utan en riktad täckning: markkontakt är den dominerande radonkällan, och därför mäts alla sådana lägenheter.

Hur ofta ska man mäta om?

Det finns inget lagstadgat intervall på samma sätt som för OVK. Det som styr är i stället händelser och rimlighet:

Efter en åtgärd — alltid en ny mätning, annars vet ingen om åtgärden fungerade.
Efter ändringar som påverkar ventilation eller täthet — fönsterbyte, tilläggsisolering, ombyggnad av ventilationssystem, stambyte.
Vid ny ägare eller när tidigare mätning saknas eller är gammal.
Om det finns skäl att tro att förhållandena ändrats.

En vanlig praxis i bestånd är att betrakta en mätning som aktuell i tio år om inget hänt med byggnaden, men det är praxis och inte ett lagkrav — kravet är att referensvärdet innehålls, inte att en mätning finns.

Vad du gör när halten är för hög

I den ordning som brukar löna sig:

Utred källan. Markradon, byggnadsmaterial (blåbetong) eller radon i vattnet ger helt olika åtgärder. Utan den utredningen åtgärdar man i blindo.
Se över ventilationen först om den är underdimensionerad eller ur funktion. En ventilationsåtgärd löser en del fall och är ofta den billigaste. Här överlappar radon och OVK — se OVK-anmärkningar.
Täta mot mark, eller installera radonsug eller radonbrunn vid markradon.
Mät om efter åtgärden, en full långtidsmätning under mätsäsong.

Kostnader för åtgärderna varierar för mycket med byggnad och orsak för att vi ska ange belopp. Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket är de källor som gäller för metodval.

Lokaler och arbetsplatser följer delvis andra regler

Referensvärdet 200 Bq/m³ gäller även lokaler dit allmänheten har tillträde och arbetsplatser, men ansvaret och metoden skiljer sig. På en arbetsplats är det arbetsgivaren som ansvarar för att exponeringen hålls under referensvärdet, och Strålsäkerhetsmyndigheten har en egen metodbeskrivning för arbetsplatsmätningar där bedömningen görs utifrån radonhalten under arbetstid snarare än som ett rent årsmedelvärde för utrymmet.

Det får en konkret konsekvens i ett blandat bestånd: samma byggnad kan behöva två mätningar — en enligt bostadsmetodiken för lägenheterna och en enligt arbetsplatsmetodiken för lokalen i bottenvåningen, med olika ansvariga. Har du hyresgäster som bedriver verksamhet i egna lokaler är det värt att reda ut vem som beställer vad innan mätsäsongen börjar, inte under den.

Vad du ska begära av mätleverantören

Radonmätning är en beställning där kvalitetsskillnaderna inte syns i priset. Fyra saker att kräva:

Ackrediterat laboratorium för analysen.
Mätprotokoll som anger placering per dosa — utan det går resultatet inte att koppla till rätt lägenhet i efterhand.
Exponeringstid och mätperiod redovisade per dosa, så att du kan se att kravet på minst 60 dagar inom mätsäsongen är uppfyllt.
Uppgift om vilka utrymmen som ingått i urvalet, så att du kan visa att metodbeskrivningens täckning är uppfylld.

Punkt två är den som brukar fallera. Ett resultatblad med dosnummer men utan lägenhetsnummer är i praktiken oanvändbart när frågan ett år senare är vilken lägenhet som hade 320 Bq/m³.

Radon i ett större bestånd

Två saker gör radon administrativt jobbigt jämfört med andra kontroller: mätningen omfattar många utrymmen per byggnad, och resultaten kommer tillbaka som en lista per dosa flera månader efter att arbetet beställdes. Det gör att kopplingen mellan beställning, dosa, lägenhet och resultat är där saker tappas bort.

I Emphyx hanteras radon som en egen del av regelefterlevnaden, med koppling mot Radonovas beställningsgränssnitt, så att mätningar och resultat hamnar på rätt byggnad i stället för i en fristående rapport. Vi utför inga mätningar och analyserar inga dosor — det gör mätlaboratoriet.

Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt är det fastighetsägaren respektive föreningen som ansvarar för mätning och åtgärder, inte du som boende.