Köldmedier: läckagekontroll och årsrapport senast 31 mars

Har du köldmedier i värmepumpar, kyl- eller luftkonditioneringsanläggningar gäller två skyldigheter: återkommande läckagekontroll vars intervall bestäms av anläggningens mängd fluorerade växthusgaser, och en årsrapport till kommunens miljönämnd senast 31 mars året efter, om anläggningen sammanlagt innehåller minst 14 ton koldioxidekvivalenter. Reglerna följer av EU:s f-gasförordning (EU) 2024/573, som sedan den 11 mars 2024 ersatt den tidigare förordningen, samt av den svenska förordningen (2016:1128).

Läckagekontroll — intervallen

Mängd i utrustningen	Utan läckagevarningssystem	Med läckagevarningssystem
Från 5 ton CO2e	Minst var 12:e månad	Minst var 24:e månad
Från 50 ton CO2e	Minst var 6:e månad	Minst var 12:e månad
Från 500 ton CO2e	Minst var 3:e månad	Minst var 6:e månad

Gränserna räknas i koldioxidekvivalenter, inte i kilo köldmedium. Samma vikt av två olika köldmedier ger helt olika CO2e beroende på gasens växthuseffekt, vilket är varför en liten anläggning med ett äldre köldmedium kan hamna över en gräns som en större anläggning med ett modernare medium klarar.

En nyhet med 2024 års förordning värd att känna till: även HFO-köldmedier omfattas nu av kraven på läckagekontroll och rapportering.

Räknas alla våra värmepumpar ihop, eller gäller gränsen per aggregat?

De två gränserna fungerar olika, och det är den vanligaste förväxlingen. Läckagekontrollens intervall bestäms av mängden i den enskilda utrustningen — ett aggregat på 6 ton CO2e kontrolleras årligen oavsett hur många andra aggregat du har. Rapporteringsgränsen på 14 ton avser däremot anläggningens sammanlagda mängd, alltså summan av utrustningen på anläggningen. Ett bestånd kan därför vara rapporteringsskyldigt utan att någon enskild maskin i sig är särskilt stor.

Årsrapporten

Rapporten avser föregående kalenderår och ska vara hos tillsynsmyndigheten — kommunens miljönämnd — senast 31 mars. Den ska bland annat redovisa vilka utrustningar som finns, vilka mängder och vilka köldmedier de innehåller, vilka kontroller som utförts och när, samt vilka läckage som upptäckts och åtgärdats.

Två praktiska följder:

• Kontrollerna måste vara gjorda innan rapporten skrivs. En kontroll som skulle utförts i november och glömdes bort går inte att laga i mars.
• Rapporten skrivs i praktiken av kylentreprenören i de flesta fall, men ansvaret för att den lämnas ligger på operatören — i normalfallet fastighetsägaren. Att entreprenören "brukar sköta det" är inte ett försvar mot tillsynsmyndigheten.

Naturvårdsverket är den myndighet som vägleder om regelverket; kontrollerna ska utföras av certifierad personal.

31 mars är en av två fasta deadlines i året

Nästan allt annat en fastighetsägare ska göra är rullande per byggnad: OVK vart tredje eller sjätte år från senaste besiktningsdatum, energideklarationen tio år från upprättandet. Köldmedierapporten och radonmätsäsongen är de enda posterna med ett datum i almanackan — se årskalendern.

Det gör dem paradoxalt nog lättare att missa i ett stort bestånd: de rullande kontrollerna bevakas i ett system, medan de fasta datumen antas att någon minns.

Vad Emphyx gör — och inte gör

Vi läser kylsystemuppgifter ur energideklarationen och lyfter byggnader där kylsystemet inte är kontrollerat som en punkt i regelefterlevnaden. Det är en bevakning, ingenting annat.

Vi upprättar inte köldmedierapporten, utför inga läckagekontroller och beräknar inte anläggningens koldioxidekvivalenter. Det gör din kylentreprenör, och rapporten lämnar du eller entreprenören till kommunens miljönämnd. Söker du ett system som producerar själva årsrapporten är det ett köldmedieregister du ska titta på, inte en förvaltningsplattform.

Har du bara ett par mindre värmepumpar under 5 ton CO2e är ingen av kraven ovan aktuella — men mängden är värd att kontrollera i utrustningens dokumentation snarare än att antas.