Inomhustemperatur — riktvärden och ägarens ansvar

Riktvärdena för inomhustemperatur finns i Folkhälsomyndighetens allmänna råd HSLF-FS 2024:10, som gäller från den 15 maj 2024 och ersatte de tidigare råden FoHMFS 2014:17. De är ett stöd för miljönämnderna vid tillsyn av bostäder och lokaler för allmänna ändamål, och för dig som fastighetsägare — som i råden benämns verksamhetsutövare — så att du kan säkerställa att verksamheten bedrivs enligt miljöbalken.

Håller temperaturen sig inte inom riktvärdena kan den utgöra en olägenhet för människors hälsa. Det är inte automatiskt, men det är utgångspunkten för nämndens bedömning.

Riktvärdena

Lägsta inomhustemperatur

Parameter	Riktvärde
Lägsta operativa temperatur	18 °C
Lägsta operativa temperatur, känslig grupp	20 °C
Lägsta yttemperatur på golv	16 °C
Lägsta yttemperatur på golv, känslig grupp	18 °C
Luftens högsta medelhastighet vid inomhustemperatur upp till 24 °C	0,15 m/s

Högsta inomhustemperatur

Period	Parameter	Riktvärde
Höst, vinter, vår	Högsta operativa temperatur	24 °C
Sommar	Högsta lufttemperatur	26 °C

För känsliga grupper gäller sommarvärdet dygnet runt. För övriga kan en något högre temperatur vara acceptabel dagtid, men den bör inte överskrida 26 °C nattetid.

Måste vi hålla 20 grader?

Det är den vanligaste missuppfattningen, och den kommer från de gamla råden. Det generella riktvärdet för lägsta operativa temperatur är 18 °C. 20 °C är riktvärdet för känslig grupp — personer som är känsliga för kyla eller värme, till exempel personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättning samt äldre och små barn.

De tidigare råden angav dessutom ett rekommenderat intervall på 20–23 °C som ofta citerades som ett krav. Det intervallet finns inte i HSLF-FS 2024:10. Många sidor på nätet återger fortfarande de gamla siffrorna — gå till författningen när frågan blir skarp.

Tre begrepp som avgör hur mätningen görs

Operativ temperatur är medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. Det är därför en lägenhet med kalla ytterväggar kan ha 21 °C i luften och ändå ligga under riktvärdet.
Vistelsezonen är området avgränsat av två horisontella plan, 0,1 meter över golv och 2,0 meter över golv, samt vertikalt 0,6 meter från yttervägg — dock 1,0 meter framför fönster eller ytterdörr. Temperaturen och luftens medelhastighet ska mätas där, inte mitt i rummet vid tak.
Golvtemperaturen mäts direkt på golvet.

För sommaren räcker det oftast att mäta lufttemperaturen, vilket är varför riktvärdet för den perioden anges som lufttemperatur och inte som operativ temperatur.

Det nya i 2024 års råd: värmen

Den stora förändringen mot de gamla råden är fokus på höga temperaturer. Råden säger att du bör planera och anpassa verksamheten utifrån kunskapen om att klimatet blir varmare, och genomföra åtgärder som förebygger höga inomhustemperaturer på både kort och lång sikt. De åtgärder som nämns är

solskydd vid fönster med direkt solinstrålning,
att bevara och planera för skuggande träd,
att fönster kan öppnas för vädring på ett säkert sätt,
att åtgärda bristfällig isolering,
åtgärder på ventilationen, och
att utreda behovet av och förutsättningarna för komfortkyla.

Råden säger också att åtgärder som kräver mindre energi bör väljas i första hand om de räcker, och att hänsyn ska tas till utblick, dagsljus och buller vid valet — en fönsterfilm som gör rummet mörkt löser ett problem och skapar ett annat.

Vid SMHI-varning eller meddelande om höga temperaturer bör du vara extra uppmärksam: informera boende om vädring när det är svalare ute, informera om solavskärmning, prioritera klagomål som rör värme, och se till att känsliga personer har tillgång till svala utrymmen. Det gäller särskilt i särskilda boenden, korttidsboenden, bostäder med särskild service och förskolor.

Vad råden kräver av egenkontrollen

HSLF-FS 2024:10 pekar direkt på miljöbalken 26 kap. 19 § och listar vad rutinerna kan handla om:

underhåll och skötsel av värmesystem, eventuella kylsystem och andra installationer som påverkar det termiska inomhusklimatet,
behov av isoleringsåtgärder,
övervakning av inomhustemperaturen, och
hantering av klagomål och felanmälningar.

Sista punkten är den tillsynen fastnar på. Ett klagomål på kall lägenhet som inte registrerats, utretts och avslutats är svårt att redovisa i efterhand. Se egenkontroll enligt miljöbalken.

Råden nämner också kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken: du bör kunna bedöma vilka åtgärder som behövs, vilket bland annat förutsätter god kännedom om byggnadens värmesystem.

Kopplingen till ventilationen

Drag är en del av samma bedömning — luftens högsta medelhastighet 0,15 m/s står i samma tabell som temperaturen. En felinjusterad ventilation ger både drag och ojämn temperatur, och ett klagomål på kyla i en lägenhet är lika ofta ett ventilationsproblem som ett värmeproblem.

Det gör att ett temperaturärende hos miljönämnden och en OVK-anmärkning hos byggnadsnämnden kan handla om exakt samma installation, sedd av två myndigheter från två håll. Se OVK-anmärkningar och årskalendern.

Emphyx mäter inte temperatur och tar inte emot mätdata från givare. Det som går att hantera i ronderingens checklistor är den manuella kontrollen — mätning vid klagomål, noterad per byggnad och lägenhet med datum, så att ett ärende går att följa från anmälan till avslut.