Legionella — varmvattentemperatur och egenkontroll

Legionellabakterier växer till i vatten mellan ungefär 20 och 45 °C och hämmas av högre temperaturer. Därför är varmvattentemperaturen den enskilt viktigaste parametern i ett flerbostadshus, och därför är den reglerad. Kravet finns sedan den 1 juli 2025 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, BFS 2024:8, som på den här punkten ersatte BBR.

Det som förändrades i samma veva är mindre känt och praktiskt viktigt: 60-gradersregeln finns inte längre i byggreglerna.

Vad föreskriften kräver

BFS 2024:8 8 kap. 6 § anger att installationer för tappvatten ska vara utformade så att den mikrobiella tillväxten inte främjas, och vidare:

• Installationer för tappvarmvatten ska vara utformade så att en vattentemperatur på lägst 50 °C kan uppnås vid tappstället.
• Cirkulationsledningar för tappvarmvatten ska vara utformade så att temperaturen inte understiger 50 °C i någon del av installationen.

Materialen i installationen ska dessutom vara sådana att de inte främjar mikrobiell tillväxt.

Var 60-gradersregeln tog vägen

Rekommendationen att stillastående vatten i beredare och ackumulatorer inte bör understiga 60 °C har länge citerats som ett byggkrav. Den var aldrig ett krav — den stod som ett allmänt råd till gamla BBR 6:621.

BFS 2024:8 innehåller inga allmänna råd alls. När BBR ersattes följde rådet därmed inte med, och 60-gradersnivån finns i dag kvar i Folkhälsomyndighetens vägledning om egenkontroll av vattensystem, där den rekommenderas som en del av fastighetsägarens egenkontroll.

Slutsatsen för ett bestånd är odramatisk men bör dras medvetet: sänk inte beredartemperaturen för att rådet försvunnit ur byggreglerna. Nivån bygger på hur bakterien beter sig, inte på var den råkade vara publicerad, och den är fortsatt den rekommenderade utgångspunkten för egenkontrollen.

Byggregler gäller vid bygge — egenkontrollen gäller alltid

Det här är den distinktion som avgör vad som faktiskt gäller för era befintliga hus. BFS 2024:8 är en byggregel: den styr hur en installation ska utformas när den uppförs eller ändras. Den ställer inga löpande driftkrav på en byggnad som står färdig.

För den befintliga byggnaden kommer skyldigheten i stället från miljöbalken: bostäder ska brukas så att olägenhet för människors hälsa inte uppkommer (9 kap. 9 §), och du ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att förebygga det (26 kap. 19 §). Se egenkontroll enligt miljöbalken.

Praktiskt: temperaturerna ovan är dimensionerande krav vid bygge och kontrollpunkter i egenkontrollen under drift.

Riskpunkterna i ett bostadsbestånd

• Långa avstick från cirkulationsledningen till enskilda tappställen. Vattnet i avsticket cirkulerar inte och svalnar.
• Oanvända lägenheter och lokaler. Stillastående vatten är det klassiska tillväxtläget, och tomma lägenheter mellan hyresgäster är den vanligaste varianten.
• Injusterade VVC-slingor som kommit ur balans. En slinga kan ligga under 50 °C i åratal utan att någon märker det, eftersom klagomålet blir "det tar tid innan det blir varmt" och inte "vi har ett legionellaproblem".
• Blandare och duschslangar som står oanvända, till exempel i tvättstugor och gemensamma utrymmen.
• Energisparåtgärder där framledningstemperaturen sänkts utan att temperaturen vid tappstället kontrollerats.

Kan vi sänka varmvattnet för att spara energi?

Inte under 50 °C vid tappstället. Det är gränsen där legionellarisken börjar, och den är också den nivå byggreglerna dimensionerar mot. Energibesparingen finns i stället i att minska värmeförlusterna i distributionen — isolering av VVC-ledningar, injustering, korta avstick — inte i att sänka temperaturen på vattnet.

Det är värt att säga uttryckligen eftersom förslaget dyker upp regelbundet, ofta med hänvisning till åtgärdsförslag i energideklarationen. Ett åtgärdsförslag som innebär att tappvarmvattnet hamnar under 50 °C vid tappstället ska inte genomföras.

Vad egenkontrollen bör innehålla

1. Fasta mätpunkter — beredare eller ackumulator, returen på varje VVC-slinga, och ett antal tappställen längst ut i systemet.
2. Intervall och logg. Ett mätvärde utan datum och plats går inte att jämföra över tid, och det är trenden som visar att en slinga håller på att komma ur balans.
3. Rutin för oanvända utrymmen — genomspolning av tappställen i tomma lägenheter och lokaler. Folkhälsomyndighetens vägledning pekar särskilt ut att byggnader eller delar av byggnader som periodvis inte används behöver en utökad egenkontroll.
4. Åtgärdsrutin vid låga värden eller vid misstanke om legionella, med vem som kontaktas.

Punkt ett och tre är de som ger effekt. Punkt tre är också den som glöms, eftersom en tom lägenhet inte har någon som klagar.

I Emphyx går temperaturkontrollerna att lägga som punkter i ronderingens checklistor tillsammans med övrig egenkontroll, så att mätvärden hamnar på rätt byggnad med datum. Vi mäter ingenting själva, analyserar inga vattenprov och gör ingen legionellariskbedömning — det är en VVS-fråga och vid konstaterad smitta en fråga för miljönämnden och smittskyddet.